Hur: på innertakplattor med akryl
Vad: Egen härd är magisk värld
Varför: Det var i en syntes med min relativt matematiska nutid (gyllene snittet), förenat med min barndoms estetik och mina egna artefakter (barnen) som magin uppstod.

nedan processammanfattningen av min uppfattning av projektet den magiska artefakten

Egen härd är magisk värld

Med gestaltningsprojektet ”den magiska artefakten” började ett virrvarr av tankespår där jag inledde med att ta ett steg ut i det etymologiska utforskandet; och snöade in på den ljudade versionen av artefakt; ”art e´ fucked” ⁽¹⁾ : vad innebär det? àkonsten är befruktad? Vad blir det av en korsbefruktning? Och i så fall med vad? Skolan, koppling KIL? Eller innebär det att àkonsten är lurad? Av vem och i så fall på vad? Ett kulturpolitiskt perspektiv kanske? Nej, jag är för dåligt insatt i det.

Hittade ingen magi i ovanstående tankespår men via musikalisk inspiration hittades magi i spegeln. Spegeln/spegelbilden är klassiskt mytomspunnet och därför plockade jag upp den tråden: att använda spegeln som arbetsmaterial. En hel byst klädd i spegelmosaik? Eller kanske ett ”klassporträtt” etsat på speglar, hängt i grupp? Tanken spånade kring skönhet, vad är det och varför är den så fängslande? Skönheten ligger i betraktarens öga. Ja, där hittade jag en ingång och började jobba med porträtt av människor som speglar sig, verklighet kontra upplevd sanning ⁽²⁾. Funderade mycket på hur jag skulle presentera mina teckningar, vilken bakgrund de skulle få, går det att använda det gyllene snittet för att koppla bakgrunden till tanken om skönhet? Via biblioteket beställde jag böcker om gyllene snittet. Skönhet och normer, vem bestämmer dem och varför tycker ”vi” de är ”estetiskt tilltalande”? Och med dessa funderingar i bagaget gick jag glatt till mitt första handledningstillfälle.

Därifrån gick jag med uppmaningen ”att släppa spegelbildstanken, den är färdigtänkt: Utforska gyllene snittet istället, där glöder du när du talar”. Med en malande irritation gick jag hem och blev matematiskt fokuserad, snöade in på vinklar och pentagoner och fortsatte att använda spegeln som hjälpmedel för att försöka skapa ”osköna” och förvrängda bilder av det gyllene snittet. Med kameran, med ljuset, med pennan, med gradskivor, med passare, med linjaler, med sax och utav papper ⁽³⁾. En vecka höll jag på att skapa ur ilska och irritation. Det smärtade att uppleva sig vara så ineffektiv, detaljfixerad och kantig. När jag sedan återkom till nästa handledningstillfälle insåg jag att den obehagliga känslan jag arbetat utifrån faktiskt hade renderat en otrolig produktivitet från min sida. På löpande band hade tankar tänkts, förverkligats, förvrängts och förkastats till förmån av nya tankespår. ”Finn ditt eget gyllene snitt” var det nya handledningstipset.

Så med utgångspunkt från minnena av min egen barndoms magiska bilder sökte jag mig återigen till bibliotek och litteraturen och fann inspiration i bl.a. Fritz Hudertwassers bildspråk, i kubismen, i de starka färgernas landskap. Jag fann skönhet i verk av Franz Marc och av Patrick Caulfield. Med dessa inspirationskällor så bestämde jag mig för att skruva upp volymen och flirta med den egna barndomens estetik och försöka blanda den med min egen avkommas magiska utrymme. Självklart utgick jag inledningsvis från gyllene snittets regler. Spegeln förkastade jag slutligen.

Den ”slutprodukt” jag väljer att visa för er heter Egen härd är magisk värld⁽⁴⁾. En akrylmålning gjord på 2 överblivna innertakplattor. Med större svängutrymme för penseln så fick färgen jobba mer och för att förstå min egen nyvunna (eller snarare återvunna) vurm för färg bläddrade jag frenetiskt i Betty Edwards bok ”om färg”. Textade även ut longitud och latitud för familjens magiska platser, historiska och nutida, men valde att ta bort dem. Valde också bort idéen om de skrivna och den kodade magin till förmån till det enkla, att inte klottra ner den ”rena” formen och färgen. Häri ligger nog mitt egna gyllene snitt och gnager: i färgens formspråk. Här vill jag utforska och uppleva mer: att skapa och kommunicera i färgens magiska värld.

(nedan delar av det arbete som ledde fram till slutprodukten)