exploderat i explorering

tittar ner på det jag samlat ihop, mina tankeanteckningar och in i det inre arkivet.

För att skapa fritt flöde skapas först STAU. Skognissel och solkatter på bussen. Löv; på träden på marken i håret. Fjäder med loppor. Den skrattande sprattelgubben, hur gjordes han? Tigerdräkten går igen, dekonstruerad. Väntan. Mission: utforska genom linsen. Med näsan. Med örat. Och återigen mer fjädrar. Mitt i det fanns väntan, mitt i detta finns paniken.
Tunnelseendet slår in och jag ser träd. Bark. Rötter. Barksprickor. 

tillflätad och beskodd



holy boots

Älskade kängor. De är en token på hur förnuftet kan besegra köttet och mammon. När beslutet att besegra nikotinets tvingande piska togs så ställdes siktet in på drömskorna. De köptes som belöning efter ett halvt år som rökfri. Dessutom kängor som inte hade kunnat bäras i förra yrket, skor som flirtar med min estetiska sida, som markerar min nutid, min framtid och tar avstamp i min dåtid. Skor som jag burit hela mitt nya liv.
Med och utan blixt, i och utan naturligt ljus, på pidestal, i gräset. Nära inpå, uppifrån, underifrån, slängda, uppställda, bakifrån, med fötter i och i rörelse.Ibland händer det att en uppgift förefaller övermäktig, ja, i alla fall när man snurrat bort sig i inställningarna på kameran och inte hittar tillbaka... Det valda fotot är taget i naturligt motljus, med blyfönster som fond. Något förlängd slutartid gav ljuset lov att ta plats och (kalla mig gärna jävig men) skorna förefaller mig nästintill sakrala. En liten beskäring hade ju inte suttit fel.

kvällsflätan

Rutiner. För att skapa nattro har flocken för vana att hjälpa varandra inför natten.

Här fick flickorna tålmodigt underkasta sig olika ljussättningar, olika placeringar. Om och om tog vi foton med olika slutartider. Men suddigheten och det otillräckliga ljuset var problematiskt.  Detta foto är taget med indirekt ljus underifrån, kort slutartid och lite större bländare.
 

Warning by JJ

Jag stannar enligt föreskrift upp och pausar. Pausar på trottoaren och blir därmed betutad av fyrhjuling. I långsamt mak går jag fram och tillbaka, fram och tillbaka.

 

För att slippa följa deras tempo vänder jag blicken bort, upp, ner, åt sidan. Väljer mindre motstånd och går längs staketen. Då dyker Jenny Joseph (1961) upp:

When I am an old woman I shall wear purple
With a red hat which doesn't go, and doesn't suit me.
And I shall spend my pension on brandy and summer gloves
And satin sandals, and say we've no money for butter.
I shall sit down on the pavement when I'm tired
And gobble up samples in shops and press alarm bells
And run my stick along the public railings
And make up for the sobriety of my youth.
I shall go out in my slippers in the rain
And pick flowers in other people's gardens
And learn to spit.

You can wear terrible shirts and grow more fat
And eat three pounds of sausages at a go
Or only bread and pickle for a week
And hoard pens and pencils and beermats and things in boxes.

But now we must have clothes that keep us dry
And pay our rent and not swear in the street
And set a good example for the Children.
We must have friends to dinner and read the papers.

But maybe I ought to practice a little now?
So people who know me are not too shocked and surprised
When suddenly I am old, and start to wear purple.



Purple is my name

 

with a bang!

Idag var det åter dags, konstaterar att man är tillbaka till för en sista avslutande termin.
Sen börjar allvaret igen. Back to business.