helikoptern och skrivandet, bloggandet rationaliseras bort

det hinns inte med att skriva här, när vi skall skriva där, i uppsatsen. Det lackar ju något frenetiskt mot jul och allt vad som kommer med det, gran, ungar, presenter, vila, pulkor (inte i år), grönkål, dåligt samvete, goda skratt, för mycket av mycket, för lite av det andra...

Vill med andra ord inte sitta här och ordblaja.
Skriver uppsats. Så jag sen kan fira jul.
Med behaglig puls och lagom tryck i kärlen...


.


Inspirationsbilder från Anthony Burrill:

 

 

 

 

 

helikoptern och skrivandet: att bli jordad

det känns som om man simmar runt i ett hav så stort att det inte går att överblicka, det kröker sig runt horisonten. Vill sluta trampa vatten och sätta handen ner i myllan, göra texten relevant för gestaltningen. Göra den enkel och rak och direkt. Men havet är stort och myllan är långt borta.
Har inte tid att gestalta. Bara Skriv, redigera och skriv! För att sedan koppla, omkoppla, återkoppla till teori och lärarroll...
Time is of the essence!

Orden kopplar till en annan affisch gjord i ett annat sammanhang: